Is this it?

Brett Favre har spelat färdigt för den här säsongen. Frågan är om det är färdigspelet överhuvudtaget för en av tidernas största. Han sa på en presskonferens för två veckor sedan att han verkligen längtade till att säsongen var över.

På frågan om han längtade till livet efter fotbollen, så varade han kvickt: "Is there one?". Varpå han snabbt la till att han längtade att få¨umgås med familjen som en normal människa igen. Vad man kan läsa ut av Favre de senaste veckorna är ju att det här var hans sista säsong. Men hur ofta har vi inte sagt det? I år har han tagit oerhört mycket stryk då de flesta lag han mött anammat Saints succétaktik från fjolårssäsongens NFC-final. Sätta press på Favre. Jag tror det var länge sedan han spelade en säsong där han åkte på så mycket stryk, därför förstår jag att han överväger att sluta. Men så här är det alltid för Favre. I januari brukar längtan efter traktorn på hemmaplan komma krypandes.

Men jag tror inte att Favres replik "Is there one" var ett skämt. Favre har spelat fotboll hela sitt liv och det är det enda han kan, vad vi vet i alla fall. Jag är dessutom rätt övertygad om att han känner exakt samma sak. Han känner sig osäker inför framtiden. Det är därför han i juni varje år gör comeback. Han kan helt enkelt inte sluta.

Just av dessa anledningar tror jag på ytterliggare en comeback från Favre. Så länge inte skador sätter stopp. För det var ju just en skada som satte stopp för honom i matchen mot Giants den 13 december. Vilket satte punkt för en makalös streak. 297 raka starter!

Hinner skadan läka kommer vi få se Favre igen. Det tror jag. Hata eller älska, eller kanske rent utav älska att hata den mannen. Han har gjort så oerhört mycket för den här sporten. Utan honom hade vi inte haft det spel i ligan vi har idag, det är jag beredd att skriva under på. Men hur det än blir, när vi sammanfattar Favres karriär kommer hans senaste tre år bara bli en fotnot i en historia som för det mesta handlar om vad han uträttade i Green Bay. Precis som Montanas visit i Kansas City eller Unitas avslutande karriär i Chargers. Packer fans kommeratt förlåta honom för hans svek och vi kommer att komma ihåg honom när typ Peyton Manning börjar komma upp till åren och dominera ligan.

Trots att jag har varit negativ till Favres comebacker så har dom haft ett syfte. Alla, inklusive mig själv, fick lärra sig lite mer om den här mannen. Både på gott och ont.

Jag vill passa på att skicka en nyårshälsning till Favre och ett tack för allt han har bidragit med till sporten. Tack!

Attacken på Vick

Han slog ihjäl och plågade hundar – men NFL-stjärnan Michael Vick har gjort en uppmärksammad comeback.

Historien glömd? Inte alls.

– Han borde ha avrättats, säger programledaren Tucker Carlson.

Vick är en av USA:s mest omdebatterade idrottsmän.

När han skrev på för Philadelphia Eagles i fjol hade han avtjänat ett 18 månader långt fängelsestraff, för att ha arrangerat och finansierat kamphundsmatcher. På hans kennel i Virginia återfanns kvarlevor efter skjutna och ihjälslagna hundar.

– Jag vet att jag har gjort hemska saker, sa Vick när han släpptes ur fängelset.

Nu är quarterbacken tillbaka i spel, men historien väcker fortfarande känslor.

Natten till i går togs han ut till NFL:s årliga all-star-match. Faktum är att till och med president Barack Obama har ringt Philadelphias ägare och tackat för att Vick fått en andra chans.

Det fick Fox News programledare Tucker Carlson att gå i taket i går – och uttrycka sig minst sagt kontroversiellt:

– Michael Vick dödade hundar. På ett hjärtlöst och ondskefullt sätt, sa Carlson.

– Personligen tycker jag att han skulle ha blivit avrättad. Bara tanken på att USA:s president ställer sig bakom någon som mördar hundar... det är utanför anständighetens gränser.

Så här går det om man låter den kristna högern öppna käften...

Miraklet på Meadowlands!

New York Giants 31 - Philadelphia Eagles 38

Eagles stod för något av det mäktigaste jag sett när man slog New York Giants på New Meadowlands i söndags. Det här är en match jag sent kommer att glömma och något av det mäktigaste jag sett. Jag har sett Tre Kronor slå Sovjet i ishockey, jag har sett USA ta OS-guld i samma idrott. Jag har firat ett VM-brons i fotboll och jag har sett Tre Kronor slå Finland med 6-5 i VM trots underläge 5-1. Jag har sett USA leka med motståndare i Confederations Cup. Söndagens match mellan Giants och Eagles slår sig enkelt in på denna lista av mirakel och skrällar. The Eagles pulled off the third Miracle at the Meadowlands – or Miracle at the New Meadowlands? – because they had the best player on the field.

Philadephia Eagles låg under med 31-10 när Vick förvandlade New Meadowlands Stadium till hans egen lekstuga. Han vägrade förlora den här matchen - han vägrade förlora divisionstiteln. Hans attityd på plan lyste ända in igenom TV-rutan. Det var som om han bestämde sig att "nu jävlar får det vara nog, antingen så får jag hjälp annars får jag väl fixa det här själv". Vick sägs också ha haft ett oerhört inspirerande tal vid sidlinjen, ett tal som gjorde att Eagles lyfte till skyarna. För matchen såg ut att vara över när Jackson förlorade en fumble från Manning (ett domslut som Andy Reid för övrigt skulle ha utmanat), något som senare ledde till att Giants gick upp till 31-10.

Men som sagt. Vick var inte redo att ge upp riktigt än.

Vick fixade tre touchdowns på mindre än 8 minuter, varav han sprang in en på egen hand.
“I just knew we needed touchdowns to get back in the game,” sa Vick. “Down 21, we need to take advantage of every opportunity – every down counts, every possession counts, and you have to go out there and block everything else out. Forget about the score. Keep it in the back of your mind and make plays at the same time.”


Men alla kan inte göra plays som Vick. Något är extraordinärt med den där mannen. Det klickade bara till och sedan tog han över totalt. Alla andra var bara statister. Det måste vara underbart att ha Vick som QB, det finns alltid en chans att vinna. Han verkar klara av allt. En helt otrolig spelare som just nu är solklar MVP enligt mig. Kolla bara hans sista drive i matchen, den till touchdown. Bara för den ska han ha priset. Med Vick på plan finns det alltid en chans att vinna för han kan springa ifrån alla. Han sprang fyra gånger på de där sista otroliga åtta minuterna. För totalt 94 yards.

Nittiofyra!

Han hade totalt 130 yards på 10 carries. Helt otroligt.

Men egentligen är det i sig inte så överraskande. Giants är ett lag som gillar att blitza och spelar ofta Cover-2 i defensiven. En kvick QB kan lätt avväpnad Giants försvar och plocka yards. Bortalaget hade dock stora problem med just det här i början av matchen men man lyckades anpassa sig.

DESEAN JACKSON AVGÖR
Trots en makalös upphämtning av Vick så är det kanske inte han som blev den stora hjälten. Han hade hämtat upp ett underläge med 21 poäng till 31-31, nästan på egen hand. Men det var Jackson som avgjorde med en otrolig puntreturn. 65 yard till touchdown när tiden hade runnit ut.

Giants rookie till punter Matt Dodge hade en enda uppgift. Det återstod bara sekunder kvar ill förlängningen. Sparka bollen så att den studsar ut från plan och sparka den för fan inte i närheten av DeSean Jackson. Ett oerhört pressat läge för en sådan ung punter, men det ska han fixa. Istället sparkar han bollen rätt i famnen och genom en snygg block från Maclin så hade Jackson fri gata fram till den vinnande nedsättningen. Han hade så god tid på sig att han kostade på sig att pissa på Giants och dess fans genom att springa lodrätt efter mållinjen. Äckligt gjort men befogat.

Men oj, vad Dodge fick höra det av coach Tim Coughlin efter matchen. Coughlin spottade, fräste och svor Dodge rätt upp i ansiktet, inför ögonen på miljontals tittare. En, i blicken, död Dodge kunde inte svara sin coach på frågan "why in the hell didn't you kick it out of bounds!?". Dodge bara vände blicken ifrån sin tränare i hopp om att någon skulle komma till undsättning, rädda honom från situationen, leda honom från planen. Men så var inte fallet. Dodge hade förlorat matchen för Giants efter en helt idiotisk punt. Ingen vill ha med honom att göra längre.

Så här i efterhand lider jag verkligen med honom. Att vara kicker eller punter är ett oerhört utsatt jobb. Det är här dina misstag blir som mest uppmärksammade och dina misstag är också mycket mer synliga än andras. Dessutom får du sällan en andra chans. Att dessutom vara rookie i ett lag som förväntas gå till slutspel gör ju hela situationen omänsklig.

Det har nu gått ett par dagar sedan den här matchen spelades men jag har fortfarande oerhört svårt att sätta ord på den. Därför avslutar jag inlägget här. Att använda ordet mirakel i sportsammanhang känns lite patetiskt då det används så frekvent, men det är det enda ord jag kan komma på som beskriver den här matchen. Fyra dagar senare så slår mitt hjärta fortfarande 180 slag i minuten, jag börjar svettas och får rysningar när jag tänker tillbaka på matchen. Det säger det mesta!

Noterbart:

• När Giants ledde med 31-10 så spelade man i högtalarna soundtracket till Rocky. Ett big no-no mot Eagles eller vilket annat Philly-lag som helst...
• ... åtta minuter senare hade Eagles vänt och vunnit!
  
• Endast nio gånger i NFLs historia har ett lag lyckats vända ett 21 poäng stortunderläge till vinst...
  
• ...senast var 2006 då Titans gjorde det...
• ...mot just New York Giants!
  
• Eagles har nu vunnit fyra av sina fem senaste matcher och är 79-21 i sista kvarten på dessa matcher!
• Eagles slog nytt klubbrekord med sina 28 poäng i sistaquartern!

Se nu till att ladda hem matchen från TYT så att ni kan visaden för era barn och barnbarn i framtiden. För något liknande kommer vi inte få vara med om på bra länge gissar jag!

Mitt Pro Bowl: Flest representerade.

AFC

Oakland Raiders - 10 st - 24, 3% - (P, K, Kick Returner, OLB, ILB, CB, FS, RB, WR, TE).
Houston Texans - 4 st - 9,7% - (DE, RB, WR, C)
New England Patriots - 4 st - 9,7% - (DT, ILB, QB, T)
Pittsburgh Steelers - 4 st - 9,7% - (OLB, CB, SS, QB)
Baltimore Ravens - 3 st - 7,3% - (Special Teamer, FB, G )
Cincinnati Bengals - 3 st - 7,3% - (QB, WR, T)
San Diego Chargers - 3 st - 7,3% - (OLB, TE, G)
Indianapolis Colts - 2 st - 4,8% - (DE, C)
Miami Dolphins - 2 st - 4,8% - (DE, DT)
New York Jets - 2 st - 4,8% - (DT, CB)
Denver Broncos - 1 st - 2,4% - (WR)
Jacksonville Jaguars - 1 st - 2,4% - (T)
Kansas City Chiefs - 1 st - 2,4% - (G)
Tennessee Titans - 1 st - 2,4% - (RB)

NFC

Dallas Cowboys - 4 st - 9,7% - (P, DT, WR, TE)
Green Bay Packers - 4 st - 9,7% - (DT, OLB, ILB, WR)
Philadephia Eagles - 4 st - 9,7% - (K, OLB, CB, QB)
Washinton Redskins - 4 st - 9,7% - (Special Teamer, CB, QB, TE)
Atlanta Falcons - 3 st - 7,3% - (QB, WR, FB)
Chicago Bears - 3 st - 7,3% - (DE, ILB, RB)
Minnesota Vikings - 3 st - 7,3% - (DE, OLB, RB)
New Orleans Saints - 3 st - 7,3% - (DE, G, C)
New York Giants - 3 st - 7,3% - (RB, T, C)
San Francisco 49ers - 3 st - 7,3% - (SS, T, G)
Arizona Cardinals - 2 st - 4,8% - (FS, WR)
Seattle Seahawks - 2 st - 4,8% - (Kick Returner, T)
Detroit Lions - 1 st - 2,4% - (DT)
Tampa Bay Buccaneers - 1 st - 2,4% - (CB)
St. Louis Rams - 1 st - 2,4% - (G)

Jaha, vad kan man då utläsa utav detta? Ingenting egentligen annat än att jag är väldigt färgad i mina val kring spelare, speciellt i AFC ;) Annars är det rätt intressant att till exempel Giants (och Falcons för den delen) bara har offensiva spelare med. Eller det är förresten inte alls intressant för någon annan än mig själv... De enda lagen som jag inte har plockat ut spelare ifrån är Buffalo Bills och Cleveland Browns från AFC och Carolina Panthers från NFC. Jag hoppas några av mina 10 Raiders-spelare tar plats i Pro Bowl. Special Team-spelarna tycker jag är givna i alla fall. Så, nu har jag hållit mig sysselsatt ett tag i väntan på matchen mellan Vikings och Bears (Favre spelar från start, Adrian Peterson är inte med). Har ni tur kommer det upp några matchrapporter i dagarna. Det hände ju rätt mycket i går faktiskt. Vick spelade match, två lag blev slutspelsklara och många divisioner lever fortfarande i allra högsta grad!

Mitt Pro Bowl: Special Teams

AFC

Special Teamer
Prescott Burgess, Ravens
Kommentar: Allvarligt, vem fan ska man välja här?

Kick Returner
Jacoby Ford, Raiders
Kommentar: Är given, fått ett makalöst genombrott i år.

Punter
Shane Lechler , Raiders
Kommentar: En av de bästa i ligan och han spelar i silversvart. För mig given även i år.

Kicker
Sebastian Janikowski, Raiders
Kommentar: I mina ögon världens bästa kicker. Inget snack om saken.

NFC

Special Teamer
Alexander Lorenzo, Redskins
Kommentar: För motivering se samma position i AFC...

Kick Returner
Leon Washington, Seahawks
Kommentar: Han är en av dom som sprungit in flest yards i hela ligan på kick returns. Är även Seattles punt returner.

Punter
Mat McBriar, Cowboys
Kommentar: Har högsta genomsnittliga snittet i hela NFC, på det förtjänar han en biljett till Hawaii. Övervägde dock att ta Matt Dodge, fram till igår...

Kicker
David Akers, Eagles
Kommentar: Vem annars?

Det ska inte gå!

Jag har sett allt. Jag är nöjd. Jag kan dö nu. Philadephia Ealges låg under med 31-10 Då det var drygt 10 minuter kvar. Tiden rann dom ur händerna och många trodde att matchen var avgjord.

Michael Vick och DeSean Jackson ville annat. Leta reda på en TV eller en dator och se tidernas upphämtning. Det har var något bland det sjukaste jag sett.

Jag är helt mållös!

Ännu en otäck skada på Collie

Austin Collie var tillbaka från en tidigare hjärnskakning. Han hann knappt spela två quarters mot Jacksonville Jaguars. Otäcka bilder på länken nedan.

http://www.nfl.com/videos/nfl-game-highlights/09000d5d81d04bce/Another-scary-injury-for-Austin-Collie

Vecka 15, veckan från helvetet!

Det är inte bara huvudmatchen mellan Giants och Eagles vi bör hålla koll på ikväll. Det är väldigt många matchups ikväll och vi hoppas väl alla på några överraskningar ikväll som rör om i grytan. Men håll koll på följande matcher.

19.00 Rams-Chiefs
St. Louis Rams leder lite överraskande sin division (6-7-0) men man känner onekligen pressen bakifrån från både Seahawks (6-7-0) och 49ers (5-8-0). Chiefs är lite i samma situation. Man har haft en betryggande ledning i AFC West fram till någon vecka sedan men Chargers har ryckt upp sig rejält. Chargers vann sin match i torsdags och förlorar Chiefs ikväll ligger man på lika många vinster.

19.00 Titans-Texans
Re-match mellan Finnegan och Johnson? http://swenfl.blogspot.com/2010/11/jatteslagsmal-i-houston.html

19.00 Bucs-Lions
Bucs kan blanda sig in i striden om slutspelsplats i NFC vid vinst.

19.00 Ravens-Saints
Samtidigt som Bucs kan vinna mot Lions så har Saints en tuff match mot Ravens som i sin tur gärna vill vinna division. Det har varit en oerhört jämn öppning på den matchen.

19.00 Cowboys-Redskins
Americas Team ligger sist i divisionen men inte lika hopplöst sist som tidigare. Man möter nu ett stormigt lag i Redskins som bänkar Donovan McNabb. Ombytta roller alltså. Förloraren här kan mycket väl bli sist i divisionen.

19.00 Colts-Jaguars
Divisionsfinal i AFC South. Den store överraskningen Jaguars leder just nu divisionen, Colts är två med en vinst mindre. Behöver jag säga mer om hur viktig den här matchen är?

22.05 Seahawks-Falcons
En vinst här och Seahawks har smashläge att ta hem NFC West. Falcons kan vara illa ute vid förlust, speciellt om Saints och Bucs lyckas vinna. Det värsta är att man inte alls är bra på bortaplan...

22.15 Steelers-Jets (VISAS PÅ TV10)
Steelers kan i princip säkra #2-seeden i AFC och om Jets förlorar kan en slutspelsplats vara i fara. Jets behöver vinna den här matchen. AFC är stentuff i år!

22.15 Raiders-Broncos
Många vill se Tim Tebow från start i Denver men det verkar som om man envisas med att spela Kyle Orton. Raiders bara måste vinna denna match om man ska ha någon som helst chans att nå slutspel. Förlust nu och man är helt borta.

02.20 Patriots-Packers (VISAS PÅ TV10)
Båda dessa lag har potential att mötas i gen i Dallas i februari. Patriots offensiv och defensiv är båda exceptionellt bra just nu. Större problem i Packers dock, är Aaron Rodgers tillbaka från förra söndagens hjärnskakning?

Måndag 02.30 Vikings-Bears (VISAS PÅ TV10)
Vikings har inget Stadium och matchen spelas utomhus i kylan. Bears behöver en vinst nu för självförtroendet. Dessutom kan det här bli en extra viktig match för Bears om Packers vinner.

Skön vecka!

Veckans Match, Week 15

New York Giants (9-4-0) - Philadephia Eagles (9-4-0)

Vecka 15 är den största och mest intressanta på hela säsongen med viktiga matchups på alla håll i landet, matcher som kommer att avgöra vilka lag som tar sig till slutspel, vilka som tar de höga seedningarna och vilka som missar slutspel helt. Det finns en rad oerhört intressanta och stora matcher men matchen i New Jersey är den största av dessa. Det här är en match som med största sannolikhet kommer att avgöra vem som tar hem den ständiga tuffa NFC East och vem som får vila upp sig en vecka längre i slutspel. I kväll avgörs Glamour Division!

Plats: New Meadowlands Stadium
Tid: Söndag 19.00
Väder: Det rapporteras om molnigt med några få plusgrader i New York.
Svensk TV-kanal: TV10 visar den här matchen, har ni möjlighet så visas den även i HD-kvalité på Viasat Sport HD. Med svenska kommentatorer.

Skadade/icke tillgängliga spelare:
Giants: Mario Manningham WR, Steve Smith WR, Jake Ballard TE, Axel Hall DE, Darius Reynaud WR, Michael Coe DB
Eagles: DeSean Jackson WR, Mike Kafka QB (inactive, tredje QB), Derrick Burgess DE, Austin Howard T, Garret Mills TE, Keenan Clayton LB

Senaste möte:
Eagles såg rätt vissna ut senast lagen möttes i slutet på november men man kunde ändå vinna med 27-17: http://swenfl.blogspot.com/2010/11/eagles-tappade-kom-tillbaka-och-vann.html

Därför ska du se matchen!
Så oerhört mycket står på spel nu. Vi närmar oss slutet på säsongen. Båda lagen har vunnit lika många matcher. Giants är dessutom 5-2 på hemmplan, Eagles är 5-2 på bortaplan. Jag ser framemot en grymt tight match som kommer att bjuda på allt man kan önska. Ligans skönaste och mest spektakulära offensiv reser för match mot ett lag som har defensiven som hjärta och själ.

Favoriter:
Giants har visserligen förlorat fem raka matcher mot Eagles men jag har svårt att se att man spelar lika dåligt idag som man gjorde sist man möttes. Eagles vann den matchen på ödesdigra misstag från Giants. Giants kommer inte att göra om samma misstag, jag gissar att man kommer att springa mer denna match och attackera hårt i defensiven och stressa Vick till misstag mot det defensiv som har flest interceptions i hela ligan. Jag har otroligt svårt att utse en vinnare här. Kan Giants oväntat korta vecka (på grund av snöraset i Minnesota) ha påverkat dom negativt?
Giants har vunnit tre raka, Eagles har vunnit fyra av deras fem senaste matcher. Det är jämnt. Men jag tror hemmaplan väger över. Giants vinner, men inte med mycket.

Visste du att?

• Eagles har vunnit 12 av deras 13 senaste decembermatcher.
  
• Eagles LeSean McCoy är bästa RB i ligan med 70 catches.
  

Mitt Pro Bowl: NFC Defence

På måndag stänger omröstningen till Pro Bowl. Dags att rösta fram era favoriter!
http://www.nfl.com/probowl/ballot?icampaign=PBBallot_HPSpotlight&module=HP_spotlight
Jag har gjort det, mina offence har jag redan redovisat. Nu är det dags för defensiven. Något jag finner oerhört svårt och istället för att gå på statistik så har jag gått på personliga favoriter. Imorgon redovisar jag mina val till Special Teams!



DE

Jared Allen, Vikings
Julius Peppers, Bears
Will Smith, Saints
Kommentar: Allen är ständigt bra, Peppers håller fortfarande och Will Smith tycker jag har överraskat och förtjänar därmed en plats. Men NFC är svårt.

DT

B.J. Raji, Packers
Jay Ratliff, Cowboys
Ndamukong Suh, Lions
Kommentar: Raji och Ratliff tog jag bara utan någon vidare tanke bakom. Kändes bra helt enkelt. Suh däremot är för mig självklar. Han har haft en grym rookiesäsong och är den enda anledningen till att jag håller på Lions när dem spelar match.

OLB

Chad Greenway, Vikings
Clay Matthews, Packers
Ernie Sims, Eagles
Kommentar: Chad Greenway är en av ligan bästa LBs den här säsongen och Clay Matthews är DEN bästa. Ernie Sims är en spelare jag gillar och som jag gärna ser i Pro Bowl.

ILB

Desmond Bishop, Packers
Brian Urlacher, Bears
Kommentar: Man får bara välja två stycken ILBs men jag hade kunnat välja minst fyra stycken. E.J. Henderson och Jonathan Vilma fick sättas åt sidan till förmån för Bishop (givet) och Urlacher (mindre givet).

CB

DeAngelo Hall, Redskins
Asante Samuel, Eagles
Aqib Talib, Buccaneers
Kommentar: Kanske de lättaste valen. Samtliga tre är med i topp 5 i olika statistiska tabeller och alla tre är oerhört viktiga för sina respektive lag.

SS

Taylor Mays, 49ers
Kommentar: Stor del i att 49ers helt plötsligt vunnit en match eller två.

FS

Kerry Rhodes, Cardinals
Kommentar: Trots Cards miserabla säsong så har jag inte hjärta att åsidosätta Rhodes.

Mitt Pro Bowl: AFC Defence

På måndag stänger omröstningen till Pro Bowl. Dags att rösta fram era favoriter!
http://www.nfl.com/probowl/ballot?icampaign=PBBallot_HPSpotlight&module=HP_spotlight
Jag har gjort det, mina offence har jag redan redovisat. Nu är det dags för defensiven. Något jag finner oerhört svårt och istället för att gå på statistik så har jag gått på personliga favoriter.


DE

Dwight Freeney, Colts
Antonio Smith, Texans
Randy Starks, Dolphins
Kommentar: Starks tillhör det defensiv som till en början var det bästa i ligan, Freeney är alltid en av Colts bästa spelare och Smith gillar jag.

DT

Shaun Ellis, Jets
Paul Soliai, Dolphins
Vince Wilfork, Patriots
Kommentar: Wilfork är en riktigt viktig kugge i Patriots defensiv. Både Soliai och Ellis är solklara här.

OLB

Quentin Groves, Raiders
James Harrison, Steelers
Shaun Phillips, Chargers
Kommentar: Groves anser jag vara oerhört underskattad. Harrison är alltid bra och en av Steelers bästa defensiva spelare. Phillips har en grym säsong bakom sig.

ILB

Jerod Mayo, Patriots
Rolando McCalin, Raiders
Kommentar: Mayo är bästa defensiva spelare den här säsongen. McCalin är viktig i Raiders dåliga defensiv...

CB

Nnamdi Asomugha, Raiders
Antonio Cromartie, Jets
Bryant McFadden, Steelers
Kommentar: Ja vad ska man säga? Asomugha har varit skadad men är den, i mina ögon, i särklass viktigaste spelaren för sitt lag. Cromartie är i ett defence som visar sig vara starkt även denna säsong och McFadden har enligt uppgift gjort bra ifrån sig i Steelers.

SS

Troy Polamalu, Steelers
Kommentar: Han har varit skadad stora delar av säsongen och jag funderade på att istället rösta på Brandon Meriweather som har överraskat stort i Patriots men Polamalu är ligans i särklass bästa strong safety, det tog emot för mycket att inte lägga min röst på honom.

FS

Michael Huff, Raiders
Kommentar: Vadå? Lite färgad får man väl vara? ;)

Är Philip Rivers den nye Dan Marino?

Philip Rivers har varit en av ligans bästa QBs stora delar av säsongen. Men trots det så kommer hans framtid som NFL-spelare inte att bli så mysig som han kanske förtjänar. Rivers har nämligen något slags decemberproblem. Ja, ni hörde mig, jag sa PROBLEM. Han vinner nämligen alltid sina decembermatcher, vilket kanske låter fantastiskt. Främst med tanke på att det får honom att likna John Elway då han trots allt radar upp passingyards och AFC-titlar samtidgt som att han glänser och tar Chargers till slutspel genom dessa dramatiska och fantastiska upphämtningarna i slutet på säsongen. Men sen blir det januari, slutspelsdags, och Philip "John Elway" Rivers fövandlas till Philip "Dan Marino" Rivers. Men inte den yngre varianten av den gamle storstjärnan. Rivers blir istället lik den Dan Marino som var inne i slutskedet på sin karriär, då inte ens Marinos briljans kunde ta Dolphins till Super Bowl. Sent i sin karriär fick Marino ständigt höra att han aldrig vann Super Bowl. En ring blev ett tungt ok placerat på hans axlar, ett ok som blev för tung att böra, ett ok med inskriptionen "Greatest Quarterback Never to Win a Super Bowl". Något som fortfarande förföljer honom. 10 år efter det att han lagt av.

Vid 29 års ålder så tycker man ju att Rivers bör ha gått om tid att undvika ett liknande scenario, och han är dessutom långt ifrån Marinos HallofFame-nivå ännu. Men ändå kan jag inte undvika att dra paralleller.

Rivers hörde den första Marinojämförelsen den här säsongen fram till för två veckor sedan då han var i fas att slå Marinos 26 år gamla rekord i flest antal passing yards på en säsong (5 084), han har hört jämförelserna från såna som Josh McDaniels och Trent Dilfer. Det är nästan skrattretande att scouterna hackade på Rivers sätt att kasta bollen istället för att uppmärksamma hans 70%+ passing rates, hans ledarskapskvalitéer eller hur snabb han är på att få iväg passningar. Saker som påminnner oerhört mycket om just Dan Marino.
Men inget sätter fart på jämförelserna som det faktum att Roethlisberger och Eli Manning vunnit Super Bowl, Rivers är därmed den enda QBn från första rundan av 2004 år draft som inte vunnit "The Big One". Jag har inget bra svar på varför inte Chargers tagit hem SB ännu. CHargers ägare Smith säger ständigt att han inom några år kommer att ha den defensiv som krävs för att hjälpa Rivers till hans första ring. Men vadå; Chargers har redan ligans bästa defence och MVP-priset var vigt till Rivers redan innan Tom Brady började hitta sina smurfrecievers och innan Vick helt plötsligt så omänsklig ut. Ändå startade Chargers säsongen 3-5, men förlust matcherna berodde inte på defensiven ut på Special Teams. Det är där man måste förstärka i framtiden. För lagets offensiv är det inget fel på, inte ens utan Antonio Gates. Offensivens succé är ännu ett bevis på hur fantastisk och driven Rivers är. Rivers är en krävande tävlingsinriktad träningsnarkoman. Likt Tom Brady. Och "bratuppförandet" som en gång i tiden gjorde Rivers impopulär är idag helt borta.

River måste skynda sig att bli av med det här december/januari-problemen han har. Han är medveten om att hans december record är 18-1 samtidigt som hans postseason record är 3-4. "Now you guys might say, 'Why haven't you done the same in the playoffs?" sa Rivers på en presskonferens nyligen. Han har rätt. Folk frågar sig det...

Det är svårt att hitta något som Rivers kan förbättra i sitt spel. Men det är ändå oerhört svårt att motstå jämförelserna med Dan Marino.

Han borde vinna den där ringen snart, innan "cant-win-the-Super Bowl" sätter sig ordentligt.

Eagles kanske gjorde rätt trots allt.

Karriären är i en brant nedförsbacke för Redskins QB Donovan McNabb.

http://sports.espn.go.com/nfl/news/story?id=5929516

Allting talar för att Rex Grossman startar söndagens match mot Dallas Cowboys och Redskins verkar inte alls vara speciellt nöjda över McNabbs insatser de senaste matcher.
Jag, och många med mig, tyckte att det var oerhört dumt av Eagles att tradea bort McNabb, och framförallt till en divisionsrival. Men man verkar ha gjort av sig med honom i precis rätt ögonblick.

Det intressanta i det hela är vad som kommer att hända i Redskins efter den här säsongen. Shanahan är uppenbarligen inte alls nöjd och bänkade McNabb redan för flera veckor sedan. Inte nog med det, man har dessutom förlängt med McNabb. I fem år.

Jag ser ingen annan utväg från det här problemet än att antingen Shanahan eller McNabb kommer att få gå. Klubbledningen har uppenbarligen förtroende för McNabb -annars hade man inte förlängt med honom. Så trots att Shanahan i min mening är en av ligans bästa coacher så känns det som om han inte kommer att coacha Redskins nästa säsong.

Det finns givetvis en tredje utväg. McNabb har nyligen uttalat sig om att han inte garanterar att han fortsätter nästa säsong. Skulle han lägga av på eget bevåg skulle det vara bäst för samtliga parter som det ser ut just nu. McNabb skulle slippa bli göra sig till åtlöje och Redskins hade sluppit betala ut de stora summor dollar man kontrakterat honom på och dessutom får man då kanske behålla Shanahan.

Blir en spännande off-season i huvudstaden. I år igen.

Holy shit, vilken talande bild.

Två lag som vill vinna, nu finns det inga utrymmen för misstag!

San Diego Chargers tar i natt emot San Francisco 49ers. Veckans Thursday Night Football spelas således mellan två lag som, av olika anledningar, överraskande är en match divisionsledning i respektive division. Ett av dessa lag kommer att få sina förhoppningar sänkta en aning i natt. Båda lagen kommer faktiskt från vinstmatcher mot divisionsledare och båda vill garanterat behålla sitt momentum och förbättra slutspelschanserna.

Chargers (7-6-0) och 49ers (5-8-0) gick in i säsongen som favoriter att ta hem sina respektive divisioner (se NFL Countdown 2010). Båda lagen har fortfarande chansen att leva upp till förväntningarna med tre matcher kvar att spela, men båda har fått övervinna dåliga starter på säsongen. De regerande AFC West-mästarna, Chargers, öppnade säsongen 2-5-0 men man har nu vunnit fem av lagets sex senaste matcher, senast 31-0 mot divisionsledande Kansas City Chiefs. Skulle Chargers gå och vinna nattens match så återstår matcher mot Bengals och Broncos, två lag som tillsammans vunnit fem ynka matcher den här säsongen. Det ser ljust ut i "Americas Finest City".

49ers befinner sig i en välbekant sits efter att i söndags slagit Seahawks och därmed tagit femte segern på åtta matcher och man är nu bara en vinst bakom Rams och nämnda Seahawks. 49ers började säsongen riktigt uruselt med fem raka förluster trots att man redan förra säsongen visade sig kunna bli en slutspelskandidat. Efter kvällens match har man två matcher kvar mot divisionsrivaler. Matchen mot Rams nästa vecka blir en divisionsfinal och efter det har man hemmamatch mot ett redan avhängt Cardinals. Så det ser inte så illa ut i San Francisco heller. Ännu en stormatch från Alex Smith ikväll kan ta laget ett steg närmare den första divisionstiteln på 8 år. Smith imponerade stort förra matchen mot Seahawks och håller han uppe det spelet ikväll kan man hota Chargers. Problemet är att han ikväll ställs mot ett mycket bättre lag. San Diegos defence är i topp i de flesta statistiska tabeller så nu får han något att bita i.

Chargers bör anses som favorit här då man är bättre på nästa varenda punkt (utom eventuellt Special Teams). Jag hoppas dock att 49ers kan skrälla inatt. Men jag finner det nästan mer troligt att Chargers skulle förlora mot Broncos i den avslutande omgången...

På 2000-talet har laget mötts två gånger (02 och 06) - Chargers har vunnit båda dessa matcher.

Vinst följdes upp med tungt nederlag. AFC West drar ihop sig.

Det var med stolthet jag såg Oakland Raiders vinna sin match mot San Diego Chargers för två veckor sedan. På förhand såg det inte alls bra ut. Raiders hade tunga avbräck, man var inne i en djup svacka och motståndarna hade en förlustfri svit på fyra matcher. Allt tydde på att hemmalaget skulle ta hem det här.

Men gladare än mig var nog ingen när det uppenbarade sig att så kanske inte utfallet skulle bli. Raiders chocköppnade matchen och var det bättre laget från start. Redan efter första kvarten hade man 14-0 efter storspel av QBn för dagen, Jason Campbell. Han drog igång kvällens poängskörd genom att själv springa in 10 yards för en TD, något han följde upp med ett kort kast till Ford några minuter senare. Men det var inte bara offensiven som höll hög klass denna söndagseftermiddag. Även defensiven var bra. Rivers skapade inget konstruktivt och Chargers enda poäng under första halvlek kom genom ett FG, i paus ledde Raiders med hela 21-3.

Den tredje quartern var väldigt avvaktande och med två defensiv som storspelade. Chargers var det enda lag som lyckades plocka poäng, men återigen fick man nöja sig med ett field goal från Nate Kaedings högerdoja. Chargers spottade upp sig inför sista kvarten men Raiders seger var aldrig i fara och resultatet skrevs till 28-13 till bortalagets favör.

Det här var en oerhört skön vinst ur silversvart synvinkel. Man låg nu på samma antal vinster som Chargers och med en överlägsen divisionsstatistik dessutom. Divisionsledarna från Kansas hade börjat vackla och hade stundtals stora problem med Denver Broncos. Men det som gjorde vinsten ännu mer skön, för min egen del, var att jag satte ett långtidsspel på att Raiders skulle vinna mer än 5.5 matcher denna säsong. Välkomna pengar till julklappskontot.

AFC WEST WEEK 13
Chargers - Raiders 13-28
Chiefs - Broncos 10-6

Chiefs 8-4-0 (2-2 i divisionen)
Raiders 6-6-0 (4-0 i divisionen)
Chargers 6-6-0 (1-3 i divisionen)
Broncos 3-9-0 (1-3 i divisionen)

I en vecka* gick man således på moln, tills det var dags igen. Raiders, borta mot Jacksonville Jaguars. Ett Jaguars som låg i toppen av ett ovanligt blek NFC South. Men det fanns möjlighet för Raiders att vinna det här. Något som hade ökat möjligheterna till slutspel avsevärt. Men det värsta av allt, så här i efterhand, man fick absolut inte förlora.

Det började återigen väldigt bra och Raiders var det lag som såg mest hungriga ut i en match med högt tempo. I paus hade bortalaget med hela 17-7 och känslorna från helgen innan började infinna sig igen. Det här så ju riktigt bra ut. Men sen började Jaguars upphämtning. Med ett vasst running game och en storspelande QB i David Garrard hade man inte bara tagit in de där tio poängen utan man ledde med 28-24 inför den sista kvarten. Men det här var de stora spelens match, Raiders defensiv stod chanslösa när Jags RB Rashad Jennings sprang 74 yard för hemmalagets tredje touchdown för kvällen. Men Raiders skulle komma igen.

Man tvingade Jaguars till ett fieldgoal med 6 minuter kvar att spela och nu hade man matchen i sin egna händer igen. Hur länge kunde man spela på klockan? Med lite drygt tre minuter kvar så sprang Darren McFadden 36 yards för Raiders fjärde och sitt tredje touchdown för kvällen. Det var utjämnat. Men att hålla ett kryss i en amerikansk fotbollsmatch på den här nivån går sällan, om man nu ens lyckas få den till förlängning. Men tycärr så var det hemmalaget som fick skratta sist. Med ynka 17 sekunder kvar att spela av den sista quartern sprang Jaguars fenomenale (Oakland-födda dessutom) RB Maurice Jones-Drew 30 yards för touchdown. Matchen var avgjord.

Jones-Drews sena TD kan ha varit spiken i kistan för Raiders slutspelsdrömmar som fått leva oväntat länge ändå. Oerhört mycket ska nu till för att man ska nå slutspel. Det jag menade med att matchen mot Jags var så viktig var att konkurrenten om slutspelsplatsen, Chargers, lyckades slå divisionsledande Kansas City. Raiders är nu extra beroende av andra om man ska ha någon chans att nå playoff över huvud taget. Något som jag dock ser som högst osannolikt. Ett av ligans hetaste lag för tillfället, Chargers, tappar inte det här. Chiefs kommer visserligen inte att hålla men dom är redan två vinstmatcher före Oakland Raiders.

AFC WEST WEEK 14
Jaguars - Raiders 31-38
Chiefs - Chargers 0 -31
Cardinals - Broncos 43-13

Chiefs 8-4-0 (2-3 i divisionen)
Chargers 7-6-0 (2-3 i divisionen)
Raiders 6-7-0 (4-0 i divisionen)
Broncos 3-10-0 (1-3 i divisionen)

Kommande matcher:
Chiefs: @Rams, Titans, Raiders.
Chargers: 49ers, @Bengals, @Broncos
Raiders: Broncos, Colts,@Chiefs
Broncos: @Raiders, Texans, Chargers

Det är en oerhört viktig match i helgen för Raiders, förlust mot Broncos på hemmaplan och det är så gott som avgjort, chansen att knipa förstaplatsen är då minimal. För att göra det hela ännu värre för nerverna så kommer Chargers och Kansas matcher ha spelats färdigt då Raiders kliver på planen i Denver på söndag. En andraplacering i den här divisionen kommer inte att räcka till playoff. Det står klart redan då både Jets och Ravens har 9-4 i statistik. Mycket ska till om dom två stabila lagen ska rasa ihop. Hur som helst, AFCs västra division är ett getingbo för tillfället och det skulle inte alls förvåna mig om två lag hamnar på 10 vinster, och Raiders slutar säsongen 9-7. Rent spontant känns det ju rätt hopplöst faktiskt.
Chiefs behöver vinna två matcher, så länge Chargers förlorar en. Förhoppningsvis hålls denna division sig öppen fram till andra januari. Då spelas den sista omgången. Har vi tur avgörs allting först då. Även om det då bara står mellan två lag i Chiefs och Chargers så kommer divisionen att avgöras i Denver eller Kansas. Jag ser framemot en spännande slutspurt på säsongen!

*Fotnot: Jag var inte hemma förra veckan och när jag väl hade tillgång till en fast dator igen, på söndagen,var jag tyvärr för trött för att leverera några rader till bloggen.

Veckans Match, Week 13

San Diego Chargers (6-5-0) - Oakland Raiders (5-6-0)

Vinna eller försvinna. Det är det kvällens tuffa derbykamp handlar om. Främst för Oakland Raiders. Förlorar man den här matchen så kan drömmen om ett sensationellt slutspel vara helt bortblåst. Senast lagen möttes vann Raiders men idag är det ombytta roller. Nu är det Chargers som är det heta laget, med fyra raka vinster och det är Raiders som nu är inne i en djup svacka. En högintressant match med historia som sträcker sig bak till 70-talet.

Plats: Qualcomm Stadium
Tid: Söndag 22.05
Väder: Drygt 20 grader och klart.
Svensk TV-kanal: Nej, men det bör inte hindra er från att se matchen.

Skadade/frånvarande spelare:
Chargers: Patrick Crayton WR, Vincent Jackson WR (tveksam), Louis Vaques G (tveksam)
Raiders: Bruce Gradkowski QB (tveksam), Chris Johnson CB, Rolando McClain LB (tveksam), Nnamdi Asomugha CB (tveksam), Zach Miller TE (tveksam)

Senaste möte:
Lagen möttes i början av oktober. Raiders vann den drabbningen med 35-27. Sedan 2001 är Chargers 14-5 i möten mot Raiders. Totalt sett så är det dock kvällens gäster som har övertaget.

Därför ska du se matchen!
Matcherna lagen emellan har derbykaraktär och har en historia som sträcker sig långt bak i tiden. Säg ordet Holy Roller till ett Chargersfans och han blir frustrerad och arg. Inte nog med deet så är det en oerhört viktig match. Chargers behöver vinna för att komma närmare Chiefs i toppen av divisionen. Hoppet lever fortfarande för Raiders men då krävs verkligen en vinst ikväll. Sen spelar ju Philip Rivers, en mycket bra QB som allt som oftast är en fröjd att se.

Favoriter:
All-in på Chargers. Raiders är inne i en svacka och med Campbell på linjen känns det som om en seger ikväll helt plötsligt blev svårare. Chargers är solklara favoriter i min bok och trots att Chargers och deras fans vill tysta ner favoritskapet så går det inte komma ifrån det faktum att Chargers är bättre på nästan alla punkter samt att Raiders förmodligen saknar en del oerhört viktiga spelare.

Visste du att?

• Raiders QB Jason Campbell har en passer rating på drygt 104 i snitt mot Chargers.
  
• Raiders Darren McFadden hade karriärbästa sju mottagningar förra veckan.
  
• Chargers har vunnit 18 raka hemmamatcher i december, ligarekord.
  
• Chargers är laget som sackat mest i hela ligan, 33 stycken.
  

Fantastisk match av Cutler!

Chicago Bears 31 - Philadephia Eagles 26

Är det fortfarande någon som tvivlar på Bears? Efter förra veckans match mot Eagles borde alla belackare svängt i frågan om Bears verkligen är den contender de utger sig för att vara. Man jobbar på oerhört bra och är verkligen typexemplet på hur ett lag skall uppträda. Samtliga spelare drar år samma håll.

På förhand handlade allt om två spelare. Michael Vick och Jay Cutler. Vilken QB skulle gå segrande ur denna tuffa match, vilken QB var den bättre? När slutsignalen ljöd var frågorna besvarade, med råge dessutom. Jay Cutler var betydligt mycket bättre än antagonisten i grönt.

Cutler stod för en helt fantastisk match och kastade för fyra touchdowns. Dessutom kastade han för totalt 247 yards vilket innebar att han numer ha spräckt 15 000 yards-gränsen. Imponerande för en QB som jag, och många med mig, aldrig riktigt gett den cred han kanske förtjänat. 31 poäng var dessutom den högsta poängskörden för Bears den här säsongen. Vinsten innebär att man inför kvällen matcher är en match bättre än Packers och att man numer är ett av de riktiga topplagen i NFC. Men Cutler var givetvis inte ensam om att göra en bra insats. Matt Forte sprang in 117 yards - ingen har lyckats med den bedriften mot Eagles i år. När Forte inte sprang så var det ändå Cutler som plockade isär Eagles försvar, bit för bit. I en av hans bästa matcher någonsin hade han över 146 i passer rating. Devin Haster tog emot tre av Cutlers passningar för totalt 86 yards och Earl Bennet hade två TD-mottagningar.

Eagles hade vunnit tre raka matcher men man misslyckades kopiöst med att få till några större spel mot ett av ligans giftigaste defence och var inför torsdagens match mot Texans i delad divisionsledning med Giants. Michael Vick då? Visst han var väl helt okej. Han kastade för 333 yards men kastade samtidigt sin första interception på över fyra år. I ett väldigt opassande läge dessutom.

Även om Bears vinst var ett riktigt wake up call för vi som kanske tvivlat lite på deras förmåga så återstår det oerhört tuffa matcher mot bland andra Patriots, Jets och Packers. Men visst är Bears nära att ta sig till slutspel nu. Det skulle i så fall vara första gången sedan 2006. Det året gick man så långt som till Super Bowl.

"The doubters aren't in this locker room playing football," sa Chris Harris efter matchen. "We believe in ourselves. We know we have a good football team."

Visst, man är ett bra fotbollslag men det skadade ju inte att Eagles saknade sina två bästa cornerbacks i Asante Samuel och Ellis Hobbs. DEn Juqua Parker kunde inte heller spela på grund av en komplicerad höftskada. Men det är ingen ursäkt för Eagles denna kväll. Man har fullgoda ersättare och nog bra lag för att kunna vinna den här matchen. Nu föll man istället till 5-1 i matcher som Vick både startat och avslutat och man spelade stundtals faktiskt riktigt bedrövligt. Speciellt i början då man låg under med 14-3 efter första halvlek om jag inte missminner mig.

Men jag måste säga att jag är oerhört imponerad av Bears och hur de uppträdde där ute. Det ska bli intressant att följa deras fortsatta resa i grundserien och deras framtida resa i slutspelet. För jag tvivlar i alla fall inte längre på Bears.

Noterbart:

• Bears TE Desmond Clark var listad som inactive för femte matchen i rad.
  

Jätteslagsmål i Houston!

Så mycket skador att rapportera om efter de första matcherna den här helgen, men det var ett galet slagsmål i Houston.

Bägaren rann över halvvägs in på fjärde quartern för Texans WR Andre Johnson och Titans CB Cortland Finnegan. Efter att ha utbytit ord och knuffar under spelet innan så ställde de båda kombattanterna upp på line of scrimmage. Då snörde Finnegan sina händer i ansiktet på Johnson. Efter det eskalerade det hela.

Johnson slet av Finnegan hans hjälm och Finnegan svarade med samma mynt, olyckligt för han så åkte han i backen. Johnson delade ut två haymakers och en uppercut på en chanslös Finnegan som dock snabbt var uppe på fötter. Titansspelaren svarade med att applådera och trodde nog att bara Johnson skulle skickas ut från banan, det hade ju varit lyckat att få bort Texans kanske viktigaste spelare.

Ingen tvekan om att Johnson vann den fighten men för att vara fair mot Finnegan så slåss ju Johnson i en lite högre viktklass.

Hur som helst, personnel fouls för unnecessary roughness delades ut till de båda och vi kan nog förvänta oss dryga böter. Men Johnson är kanske den som får det hårdare straffet då han tappade huvudet helt. Flera av hans lagmedlemmar var tvungen att hålla tillbaka honom och en polis eskorterade honom till omklädningsrummet. Finnegan joggade lätt där ifrån, vinkandes till Houstonpubliken...

Video på eländet här:
http://www.nfl.com/videos/nfl-game-highlights/09000d5d81c795af/Johnson-Finnegan-ejected-for-brawl

Veckans Match, Week 12

Chicago Bears (7-3-0) - Philadelphia Eagles (7-3-0)

Ikväll möts två divisionsledare i Chicago. En vinst här kan vara skillnaden mellan en nummer 2 seed (antar att Falcons eller Saints blir #1) eller Wild Card-game. Jay Cutler och Michael Vick är två av ligans mest talangfulla QBs och nu ska dom gå upp emot varandra. Båda har hittat en ny adress och gjort bra ifrån sig, men det är först nu som agnarna skiljs från vetet.

Plats: Soldier Field
Tid: Söndag, 22.15
Väder: 4 till -3 grader, molningt, med viss risk för nederbörd.
Svensk TV-kanal: TV10.

Skadade/frånvarande spelare:
Bears: -
Eagles: Asante Samuel CB (tveksam), Juqua Parker DE (tveksam), Antonio Dixon DT (tveksam).

Senaste möte:
Man möttes i vecka 11 förra säsongen. Eagles vann den matchen med 24-20 och det är även dom som leder inbördes möten med 4-2 sedan säsongen 2001.

Därför ska du se matchen!
Michael Vick. Egentligen räcker det. Michael Vick och DeSean Jackson. Men även Jay Cutler spelar och han har börjat komma in i Mike Martzs spelsystem. Han tillsammans med Greg Olsen har har visat sig vara en succé de senaste matcherna. Sen är det här också en högintressant match ur det faktum att vi får se vilket lag som är en "contender" och vilket lag som är en "pretender".

Favoriter:
Oj, det är svårt. Men jag måste nog att säga Philadephia Eagles. Michael Vick är i zonen nu och trots att man hade det tungt mot Giants senaste och mötte ett disciplinerat försvar lyckades man resa sig och vinna. Man visar upp en oerhörd styrka just nu.

Visste du att?

• Att Michael Vick är ligans bästa QB med sina 375 rushing yards och fem touchdowns.
  
• Att Eagles är ligans bästa lag med sina 25 takeaways.
  
• Att när Jay Cutler har 100+ i passer rating så är hans lag 17-0!
  
• Att Bears Matt Forte är den enda spelaren i ligan med fyra rushing TDs och tre recieving TDs.
  

EXTRA! Broncos får böter.

Broncos och deras head coach fick båda böter på $50 00 eftersom att man brutit mot ligans intrigeringspolicy då man filmat en av 49ers tränaingar på Wembley inför lagens möte i London för några veckor sedan.

Broncos videocoach, Steve Scarnecchia, hade tidigare under dagen tagit en personlig timeout sas det men han har nu fått sparken från Broncos organisation. Det roliga i det tragiska är att Scarnecchia jobbade med McDaniles när dom båda jobbade under Balichick under Spygate.

broncos har uttalat sig på en presskonferens bara för några minuter sedan där både ägare Pat Bowlen och McDaniels hävdar att ingen i laget tagit del av eller ens sett videon, utan man bad Scarnecchia deletea den från datorn omgående då man fick reda på att han hade den. En dålig förklaring för förlusten.

EXTRA! Spygate 2.0

Denver Post skriver idag att NFL har börjat en utredning kring eventuellt fusk. Broncos ska ha filmat 49ers träning på Webey dagen innan match, något som givetvis inte är tillåtet. Det intressanta är att Josh McDaniels var Bill Belichicks sidekick under skandalen 2007:
http://en.wikipedia.org/wiki/2007_National_Football_League_videotaping_controversy

För att läsa vad Denver Post skriver om anklagelserna mot Broncos klicka här:
http://www.denverpost.com/broncos/ci_16720519

Han går att stoppa men det är inte riskfritt (Michael Vick-special)

Giants lyckades sänka farten i Eagles anfall, defensiva coacher runt om i ligan kommer att kopiera delar av Perry Fewlls gameplan för att avväpna ligans mest explosiva offensiv. Det är flera grejer från Giants gameplan som jag tror vi kommer att känna igen i Eagles kommande motståndare. Det första är den stora betoningen på att försöka hålla nere Eagles stora plays. Eagles har terroriserat motståndare med sina långa bollar och Giants gjorde ett fantastiskt jobb att hålla bollen framför den sista gubben. Giants safetys spelade med ett bra djup (kanske 15 yards) och lagets cornerbacks understödde och höll tillbaka Eagles slot recievers. Vick hittade ständigt sina medspelare i mitten men Giants höll tillbaka Eagles till korta eller medellånga plays. Man hoppades att ett negativt spel (turnover, penalty osv) skulle tvinga motståndaren till ett Field Goal eller i bästa fall en punt innan de nådde end zone.

Men för att att lyckas med en gameplan som innehåller ett soft-zone coverage måste man ha djup. Giants djup kring DLn tillät dom att lyckas i stora delar av matchen. Man lyckades sätta nog hårt press för att undvika att Vick rörde sig ur fickan. Disciplinen i defensiven var en nyckel till det. Trots att man hade chanser så rusade man inte på Vick, därför öppnades inga luckor för den giftige QBn. Till slut åkte han dessutom i backen. När Giants inte avvaktade attackerade man Vick med cover-o spel på Vick starka sida. Dessa spel, och pressen som uppkom, gjorde att en safety kunde attackera en försvagad OL, Vick var då tvungen att snabbt identifiera sina öppna spelare. Detta visade sig vara extra framgångsrikt då Giants kunde vinna tidiga downs och pressa tillbaka Eagles till situationer där bollen var tvungen att färdas långt för en first down. Att blitza Vick på vänstersidan var också smart, han måste då gå till höger vilket gör det extra svårt att kasta då han är vänsterhänt.

Men det är en riskfylld strategi. Man blir försvagad på kanterna och det blir man-mot-manförsvar på Jeremy Maclin och DeSean Jackson. Att bara använda sig av fyra rushers med zone-coverage bakom dessa gör att man lätt kan hitta de svaga punkterna och hålen i defensiven. Dessutom tillåter den här typen av defensiv Vick att hitta Jackson eller Maclin i mitten, även om de inte lyckades speciellt bra mot Giants så är dom livsfarliga om de hinner få upp farten efter mottagning. Att använda sig att av ett så kallat "all-out pressure" har även potential att back-firea mot ett Vick-lett Eagles. Han förmåga att ta sig ur kniviga situationer kan leda till monstruösa spel. När kanterna är låsta till sitt man-mot-manförsvar kan Vick ha en öppen gata till en touchdown mot ett odisciplinerat Cover-o blitz. Om Vicks löpskills inte fungerar som mottaktik så kan man utnyttja att motståndarens defensiv gå man-mot-man på Maclin och Jackson, man kommer att konstruera ett play som gör att man får övertaget i en sådan situation. Snabba riktingförändringar är ett troligt val.

Men Giants gav Eagles blivande motståndare intressanta saker att ta till vara på, men är det värt risken mot ett så explosivt offence? Återstår att se vad Bears hittar på imorgon!

Vänta, men känner vi inte igen det här? (Michael Vick-special)

"We've never seen a player like this." Det är dom orden du hör av många experter när dom uttalar som om 2010 års version av Michael Vick. Men det stämmer ju inte riktigt.

Visst, det är ingen tvekan om att Vicks armstyrka, precision, fotarbete och beslutsfattande har varit extraordinärt. Hans statistik är riktigt bra. Trots en liten svacka i förra helgens match mot Giants så har han högst passer rating av samtliga, 108.7. Att han dessutom snittar 6.8 yards per carrie känns otroligt konstigt, för ingen annan i historien har kunnat uppnå detta vad jag vet. Men den största anledningen till att rosbladen läggs framför hans fötter är nog att han är 5-1 som starter.

Men för att återkomma till det första stycket. Vi har faktiskt sett den här blandningen av produktivitet och talang från en annan QB i NFL. Konstigt nog så iklädde han också sig Eagles tröja. Vad snabbt folk glömmer. Vet du fortfarande inte vad jag pratar om? Låt mig fräscha upp ditt minne:
Året är 1990 och GMs från alla de möjliga lag i ligan letar efter efter den där tvåmetersqbn, men snabb och kraftfull arm. En QB som var kapabel till att stå i fickan länge och kasta bollen i sista sekunden, en QB som kunde ta emot smällar. Randall Cunningham ansågs var en sådan QB och han belönades med Pro Football Writers Associations MVP-pris, framför vinnnaren av APs dito, Joe Montana.

Cunningham gav en fin balans mellan då han vara en bra spelare som dessutom var helt rätt i tiden, då spelet var inne i en utveckling. Han rörde sig ständigt i fickan och rörde på sig väldigt bra då hans skydd fallerade och han var lika farlig utan boll som med.Sports Illustrated kallade honom för "The Ultimate Weapon". För första gången var defensiven tvungna att avvara en safety eller LB för att "spionera" på QBn. Detta minskade deras möjlighet att täcka upp och långa bollar på djupet blev helt plötsligt ofta avgörande.

Precis som Vick 2010 hade Cunningham en outstanding passer ratin på 91.6 1990. Mendå ska vi dessutom ha i åtanke att det är betydligt lättare att få över 100 i passer rating idag jämfört med hur spelet såg ut då. Allt över 90 var riktigt riktigt bra. Cunningham kunde också, precis som Vick, hitta de där djupa bollarna. Men båda spelarna är väl egentligen mest kända för deras löpningar. Vick är en av de snabbaste spelarna som någonsin spelat i NFL, oavsett position. Cunninghams långa stag gjorde honom särskilt snabb, det såg ut lite som när T.O. springer.

Vick väckte uppmärksamhet när han för ett bra tag sedan uppnådde 1000 rushing yards. Men i år är det hans förmåga som pocket passer som faktiskt uppmärksammats mest. Med all rätt. För det ska nog Eagles fans tacka den omstridde coachen Andy Reid som verkligen chansade då han slängde bort sin franschise-QB och förlitade sig på att antingen Kolb eller Vick skulle kliva fram. Att tradea Donovan var illa omtyckt,att tradea honom till en divisionsrival var en skandal enligt många. Man kan nog lugnt säga att alla belackare (med mig inräknat) nog fått sig en liten knäpp på näsan.

Men det är inte bara spelstilarna som matchar. Det är omöjligt att inte finna andra likheter också. Precis som Vick nyss har varit så var Cunningham borta från fotboll ett bra tag då han lade av 1996 efter ett par mindre bra säsonger. Men precis som Vick fick han en ny chans, i Vikings. Efter en comebacksäsong utan vidare mycket spel gjorde han ett fantastiskt 1998, där han hittade en viss rookie vid namn Randy Moss. Cunningham noterades den säsongen för 34 TD-pass och en rating på 106. Han gick 13-1 som starter.
En fysiskt topptrimmad QB som kommer tillbaka till sporten efter längre frånvaro, spelar inte mycket den första säsongen för att sedan totalt dominera den andra. Låter det bekant?

Men i slutändan är det ändå kontinuiteten som är den avgörande faktorn och det att en spelare måsta ta vara på sina chanser. Kontinuiteten var en bristvara vad det gällde Cunningham, för det första så kunde han inte håla sig skadefri och han stod som kvar i samma hjulspår i Eagles. Han blev snart bänkad men precis som Vick visade han prov på oerhörd talang. Men han kunde inte hålla uppe det i längre perioder. Hans mirakelsäsong 1998 då han tog Vikings till NFC-final följdes upp med en 2-4 start säsongen därefter, han kastade fler interceptions än touchdowns och blev därmed bänkad. Men interceptions, eller bristen på kastade sådana, är något som imponerar med hur Vick spelar nu. Han staffar motståndardefence på sånt sätt att de inte får någon chans att ställa upp och göra sin plays.

Jag måste givetvis erkänna att jag är oerhört imponerad av Vick men vi har sett den här typen av spelare med den här typen av prestation tidigare, speciellt under en säsong. Om Vick vill visa sigvara bättre än Cunningham och bättre än den Vick vi såg i Falcons måste han kunna hålla uppe det här spelet i mer än en säsong!

MV(ick)P (Michael Vick-special)

Jag har sett rätt mycket med Eagles och Michael Vick den här säsongen och det finns ingen som helst tvivel om att han är en solklar MVP-kandidat!

Vad vi har sett av honom så här långt är stundtals magiskt och han har en hel stad och ett helt lag i sina händer. När man snackar QBs handlar det ofta om laget är "deras" eller inte och det är ingen tvekan om att Eagles tillhör Vick och inte vice versa. Något man säkert är rätt nöjda med ändå. Det här ska inte underskattas och det syns ju tydligt vad det kan innebära att ha en QB som har förtroende från alla. Se på Eagles. Det är inte bara offensiven som blivit bättre för att man har en ledare och en QB man känner förtroende för, även defensiven plockar upp den energin.

Jag är också av den åsikten att det här inte bara är en fråga om att Vick gått och väl bör kunna bli årets MVP. Jag tycker att dessutom att Vick bör vara med i disskusionerna kring All-Pro-laget. Han bör vara QB i "first team". En ärofylld utnämning som är ett bevis på att man är världens bästa på sin position, QB-platsen har gått till antingen Peyton Manning, Tom Brady eller Drew Brees de senaste sju säsongerna...
Vick utmanar dessa herrar i allra högsta grad.

Även om jag gilar ovan nämnda pris så är MVP Award som de flesta fans anser är the real deal. Denna award har dessutom gått och blivit ett riktigt QB-pris på senare år. Det kommer att bli en QB som tar hem det även i år. Vick är en av dem som bör vara högt upp listan tillsammans med Manning, Brady, Brees och kanske även Philip Rivers. När det är dags att sätta sig ner och analysera säsongen och om Vick fortsätter springa och passa som han gjort samtidigt som Eagles tar hem sin division bör Vick vara en huvudkandidat!

Jag vet att folk som läser detta nog tänker vad fan jag sysslar med som tycker att Vick bör bli MVP. Men just nu så ser jag inte en enda QB i ligan som är viktigare för sitt lag än Vick. Inte Manning, inte Romo, Inte Roethlisberger, inte Palmer, inte Bress och inte ens Tom Brady.

Thursday Night Football x 3

Det är ju Thanksgiving i USA nu så vad passade bättre än att skära upp kalkonen inför tre högintressanta matcher mellan sex bra lag? Thanksgivingfotbollen bjöd på allt.

Detroit Lions 24 - New England Patriots 45

Jag har tjatat hans namn i några veckor nu men i går var det dags igen för Tom Brady. Han hade säsongsbästa fyra TD-pass. Samtliga i andra halvlek. Men det var Lions som ledde i paus och man utökade den samma i början av tredje quartern. Då klev Brady fram, han hittade Deion Bransch för en 79 yard lång TD och det var kvitterat. Av bara farten hittade dessa herrar varandra igen för att utöka och passat till Welker andra TD för kvällen fastställde slutresultatet.

Patriots (9-2) gick upp i ensam ledning i AFC East. Men den ledningen skulle man bara få njuta av i några timmar. Detroit (2-9) såg väldigt heta ut och det här var nog den bästa match man spelat på ett bra tag - då förlorade man med 21 poäng...
Det är ju visserligen lägre än snittet man hade inför matchen som var 23.2 poäng.

Dallas Cowboys 27 - New Orleans Saints 30

Drew Brees och hans Saints studsade tillbaka och lyckades vinna trots att man tappat en ledning med 17 poäng. En 89 yard lång TD avgjorde matchen med drygt två minuter kvar men det var när att Dallas skulle snuva mästarna på segern. Med bara halvminuten kvar missade Dallas kicker David Buehler ett 59 yard field goal-försök. Knappt.
Men som sagt, Saints ledde matchen både med 17-0 och 20-3 men Dallas stod för en skön återhämtning där man gjorde poäng i fyra raka innehav, dessutom tog man ledningen med 27-23 med 5 minuter kvar av matchen. Man såg dessutom ut att kunna öka på ledningen när WR Roy Williams och satte kurs mot end zone. Olyckligt för Dallas var att han blev av med bollen på Saints 11 yardline. Efterföljande drive avgjorde matchen.

Cowboys (3-8) förlorade för första gången under nye tränaren Jason Garrett som var 2-0. Saints (8-3) spelade på denna dagen för första gången, vann sin fjärde i rad och man har nu fem vinster på de sex senaste matcherna.

New York Jets 26 - Cincinnati Bengals 10

Några timmar efter att det stod klart att Patriots vunnit borta mot Lions skulle Jets äntra scenen denna torsdagskväll. Men Jets hakade på divisionsrivalen. Mycket på grund av Brad Smith. Han noterades för sin första TD tidigt i tredje quartern efter en 53 yard lång löpning. Han följde upp det med en 89 yards kickoff return. En extra speciell sådan med tanke på att han tappade skon drygt halvvägs och fick springa in poängen halvt barfota.

Jets (9-2) ser fortsatt giftiga ut, värre är det med Bengals (2-9) som nu förlorade sin åttonde raka match! Jets har nu slagit Bengals tre gånger på mindre än 12 månader (inkluderad är den avgörande sista matchen förra säsongen samt WC-matchen).

Tom Terrific tog ännu en tungviktstitel

New England Patriots 31 - Indianapolis Colts 28

Jag antar att ingen missade förra veckans stormöte mellan Colts och Patriots. Förutom jag då, som fick nöja mig med att se den nu i efterhand. Tom Brady var bättre än sin nemesis på andra sidan, Peyton Manning. Men det var en annan person som väckte mest uppmärksamhet. En liten kille från ingenstans kom in och snodde allt strålkastarljus. Danny Woodhead.

Woodhead, blev cutad av New York Jets i september och gjorde en makalös match. Han verkar besitta en power som är få förunnat och det visade han på sin 36 yard långa TD-rusning. Inte en jäkel hann med. Bara sekunder efter hans briljanta löpning i tredje quartern satte han in en sensationell tackling på den efterföljande kick returen. Jag trodde att Gilette Stadium skulle rasa ihop av effekterna från det massiva jubel tacklingen rev upp.
"I do everything to make the play, whether I'm a runner, a receiver or on a kickoff," sa Woodhead, oerhört klockren inställning. Det mest speciella med Woodhead, förutom att han är så allround, är att han bara är 1.73 m lång. Han ser ju ut som en en pyssling på planen. Titta bara på de här oerhört roliga och talande bilderna:

Woodheads storlek kan av många ses som en oerhörd nackdel, men hans lagkamrat Deion Bransch är av en annan åsikt:
"He can kind of hide behind the guys, but on the special teams that just shows you what type of football player he is. He scores a touchdown, comes back in and makes a play on special teams and we needed it at the time."

BRADY BRILJERAR
Men Woodhead var inte allt Patriots behövde. Man behövde också Bradys fina armar och precision, och återigen var han helt briljant. Efter en grym insats mot Pittsburgh med över 350 yards och tre TD-pass så had han i söndags bara 7 incompletions på sina 25 pass. Dessutom passade han till två TDs. Det var Brady som gjorde att laget ledde med 17 poäng en bit in i matchen, poäng som skulle visa sig vara oerhört viktiga. Men Brady slog inte bara den fyrfaldige MVPn Manning utan han tangerade även ett rekord. Tillsammans med Brett Favre (då i Packers) delar han ledningen i "flest antal vunna hemmamatcher på rad från start". 25 stycken. Det är en mäktig statistik. Men då är han också en passionerad perfektionist. Det syns så väl. Han verkar har hittat gnistan igen. Då kan det bära långt för Patriots i år.

MANNING DÄREMOT...
När det strulade lite för Patriots och man misslyckades kapitalt med att stänga matchen så fick man hjälp från oväntat håll. Manning skulle bara få bollen några yards för att få in en placekickerför ett FG när han kastade bort en boll i slutskedet. Oerhört klantigt av en sådan rutinerad QB. Men han var stressad, det syntes. Indy hade slagit Pats i fem av lagets sex senaste möten, men det var bara inte menat att hända. Några viktiga spelare var skadade och man hade en oväntad matchvinnare och Tom Terrific emot sig denna kväll. Manning hade ju kunnat gjort det bättre. Istället för hans tre kastade interceptions kunddde man ha haft tre touchdowns, men marginalerna var inte på deras sida denna gång. Men trots "Magic Manning" och divisionsledning så vill jag nog inte skriva Colts som en SB-contender. Inte än, och inte nu med så många spelare borta.
Medan Brady plockade viktiga poäng för sitt lag i början av matchen gjorde Manning raka motsatsen. Han var oerhört skakig och hade verkligen siktet helt fel inställt till en början. Vissa kast var dessutom matchavgörande, som en interception till Meriweather osm i nästa play ledde till TD av Wes Welker.Men Manning skulle hinna ställa in siktet innan loppet var kört. Han tog till vara på tre third downs och rörde sig bra för att undvika Pats pass-rush. Colts stod för en makalös upphämtning i sista quartern och hade det inte varit för Reggie Wayne och Austin Collies glidmedel på handskarna hade man nog vunnit den här matchen!

Men trots Colts upphämtning så räckte det med en touchdown i andra halvlek från ovan nämnda Woodhead för att Patriots skulle vinna. Colts defence var för svagt. Det står klart och Brady hade inga som helst problem att hitta recievers downfield, dessutom gled Pats RBs genom DLn som hala ålar.

Patriots vann. Rättvist. Det innebar att man är i delad divisionsledning med Jets. Båda lagen spelar i dag torsdag (Patriots har redan spelat och vann med 45-24 mot Lions, Jets möter Bengals i natt). Men bäst av allt, nästa vecka möter dom varandra!

Noterbart:

• Peyton Manning har en vana att passera Dan Marino i listor: http://www.nfl.com/stats/milestone
• Bill Belichick är nu delad 11 i antal segrar för en coach...
• ... 171 stycken.
  
• Mannings 38 completions var hans näst bästa notering i karriären...
• ...säsongspremiären mot Texans satte han 40 pass.
  

Eagles tappade, kom tillbaka och vann mot Giants

Philadephia Eagles 27 - New York Giants 17

Michael Vick 2 - Mannigbröderna 0. Vick såg lite mer mänsklig ut efter förnedringen av Washington förra måndagen men han var ändå huvudfiguren då Eagles lyckades komma tillbaka från ett underläge mot Giants och vinna med tio poäng. Eagles befäster därmed ledningen i NFCs östra division.

"We knew this game wasn't going to be like the last game," sa Vick efter matchen. "We knew we would have to deal with adversity. It's all about fighting and hanging in there when you have to."
Eagles QB, som noterades för sex touchdown mot Redskins, kastade för 258 yards och sprang in poäng mot Giants. För två veckor sedan var han överlägsen Peyton Manning och han fortsatte sin massaker på Manningfamiljen mot Giants. Men Eli gjorde stundtals även han en bra match. Han tog upp Giants till ledning (22-16) trots att man inför andra halvlek låg under med hela 16-3. Men avgörandet kom då Eli fumblade med bollen då han själv försökte nå first down med en ambitiös löpning när Eagles precis återtagit ledningen. Han sprang in 16 yards, dök med huvudet före ner i gräset men lyckades inte hålla bollen. Darryl Trapp plockade upp den för Eagles och det återstod drygt tre minuter av matchen. Det var en tung förlust för Giants som förra veckan också förlorade. Då mot Dallas Cowboys. New York har nu sex lag före sig med mer vinster än dom själva i en roligt jämn conference.

VICK GRYM IGEN
Michael Vick skrev ännu ett kapitel i hans comebacksaga och är nu 5-0 i matcher han både startat och fått avsluta. Efter 18 månaders frånvaro kom han tillbaka till fotbollen i något som kan beskrivas som hans livs form. Han missade en månad på grund av en revbensskada men kom tillbaka från den och slog Colts nästan på egen hand. Han följde upp det med något av de bästa insatser jag någonsin har sett av en QB i matchenmot Redskins. I den matchen blev han den första spelaren i historien att passa för 300 yards, springa för över 50, passa till fyra TD och springa in två själv i en och samma match. Otroligt imponerande.

ETT ROSTIGT EAGLES
Annars tyckte jag att Eagles såg rätt trötta och slitna ut. Man hade haft en kort vecka och det såg verkligen segt ut till en början. Men det visar en oerhörd styrka att man ändå kan lyckas ta ledningen. Vick hade mycket mycket med det att göra. Han sprang själv in en av sina patenterade touchdown. Du vet när han drar höger och lyckas undvika motståndarens DL och LB för att sedan bara lämna safetyn bakom sig. Vicks femte TD för året. Som sagt, Eagles såg inte alls ut som det Eagles vi är vana att se och man gick inte att känna igen från den match där man satte flera nya klubbrekord (matchen mot Redskins). Två recievers tappade relativt säkra touchdownpass, något som tvingade laget att nöja sig med Field Goals, varav ett blev blockerat.

Annars tyckte jag faktiskt att Eagles defensiv var riktigt bra, bättre än vanligt. Det var mycket på grund av den man till slut kunde vinna matchen. Defensiven och Michael Vick så klart.

FLER TUNGA SCENER I PHILLY
Eagles vinst kom dock inte smärtfritt. Den duktige DBn Ellis Hobbs lämnade banan på en bår med en befarad nackskada. Det var en tackling som träffade honom i hjälmen, strax efter att andra halvleken sparkat igång. Lyckligtvis så såg det ut som om Hobbs kunde röra på alla kroppsdelar. Men man behandlade honom förstås med extrem försiktighet.
Det är något med Lincoln Financial Field. Det är andra eller tredje raka matchen där en spelare blir liggande länge på planen i Philadephia. Hobbs låg orörlig i uppemot 10 minuter och spelare från båda lagen samlades runt honom. Publiken var knäpptyst.

Noterbart:

• Eli Manning gjorde sin 97 raka match från start...
• ...tredje längsta sviten efter Brett Favre och Peyton.
  
• Vick möttes av ett öronbedövande jubel när han för första gången presenterades som starter inför hemmapubliken.