lördag 11 september 2010

Saints slog Vikings i premiären

Drew Brees och co. förlängde New Orleans post-Super Bowl eufori i alla fall en vecka till och förnekade Brett Favre en vinst i Louisiana Superdome ännu en gång. Brees gick 27 av 36 för 237 yards och fixade en touchdown. Saints överlevde ännu en tuff ocj jämn öppningsmatch när man slog Vikings med 14-9 natten till fredag.

14-9 var den vinst man tagit med minst antal totala poäng i matchen sedan Sean Payton-eran började 2006 men man är nog nöjda ändå. Speciellt då man höll tillbaka Favre till 171 totala yards och endast en TD. Men Favre kan nog inte helt beskyllas för den här förlusten, hans OL var långt ifrån bra och Saints defensiv gled igenom lika enkelt som en varm kniv i smör varenda gång. Till skillnad från NFC-finalen så fumblade inte Vikings och man gav inte heller bort speciellt många bollar. Det fanns dock ett undantag, Favres interception till Jonathan Vilma. Helt bedrövligt beslut tagen av morfadern. Jag förstår inte vad som riktigt skedde i hans skalle där. Det kändes som om han tog många chansartade beslut faktiskt. Kan hans skador från ifjol satt så djupa sår att han gått och blivit lite rädd? Ser nästan ut så.

Till skillnad från tidigare möten var det Saints som dominerade i statistiken då man slog Minnesota med 308 mot 253 i totala yards och man hade bollinnehavet i 33:45 i jämförelse med Minnesota 26:17.

New Orleans kunde ha vunnit den här matchen betydligt mer komfortabelt om det inte varit för två missade field goals av Garret Hartley som annars var så otroligt imponerande i Super Bowl (och NFC-finalen för den delen). Men relativt säker var ändå segern och man kunde ju kneela ut de sista två minutrarna. Annars måste jag säga att Saints defensiv såg oerhört vasst ut och Vikings RB Adrian Peterson hade uppenbara problem.

Men trots att det ändå var en jämn och relativt bra match rent spelmässigt så är det snudd på omöjligt att leva upp till dess hajp. Favres comeback från sin fotledsoperation vara väldigt ospektakulär och trots att han inte var i närheten att bli lika hårt åtgången som i NFC-finalen såg han betydligt mer osäker ut. Kanske kan avsaknaden av det självklara alternativet i Sidney Rice vara en del av orsaken. Annars kom Favres bästa sekvens när Vikings satte sin enda touchdown för kvällen, sent i första halvlek. Han hittade Visanthe Shancoel djup it mitten med ett imponerande precisionskast. Denna TD gav faktiskt Vikings en ledning när det var dags för halvtidsvila, en ledning som dock skulle visa sig bli väldigt kort. Redan på första driven i andra halvlek replikerade Saints.

Härlig inramning
Saints triumf över Vikings avslutade annars en lång dag av festligheter, festligheter som nog för de flesta var mer underhållande och givande än själva matchen (dock inte för elever då skolorna var stängda dagen till ära)...
Festligheterna, som NFL helt och hållet sponsrar, innehöll bland annat en konsert med Dave Matthews och Taylor Swift. Dessutom en Mardi Gras-liknande parad som enligt polismästaren hade en publik/deltagande på drygt 200 000 personer. Strax innan avspark gled NO-födde sångaren Harry Connick Jr. in på en paradliknande pråm med en Vince Lombardy Trophy-replica i handen. På pråmen fanns såklart även Saints ägare, Tom Benson, med den ritkiga bucklan. Precis då Connick avslutade sista versen "When the Saints go marching in" vecklades en svart banner ut från Superdomes tak och lagets sprang in genom rök och till ett öronbedövande vrål. Strax före kickoff stod Brees på 30yardslinjen, högt höllande sin näve för at sedan i en orkesterliknande röra den neråt för att få det utsålda Superdome att sätmma upp i "" Who dat say dey gonna' beat dem Siants".

Häftig öppning från Saints
Strax efter hela denna rysliga pregame-show var det dags för matchstart. Saints fick av någon anledning börja med bollen och fem plays senare hade man sprungit in sin första touchdown. Jävligt imponerande måste jag säga. Öppningsdriven tog drygt 2 minuter och Brees hittade rätt med tre av sina första passningar för totalt 69 yards, bland annat ett pass på 29 yards till Hendersons TD. Minnesota gjorde 7-3 på Longwell långa field goal i andra quartern och efter det stod Vikings faktiskt bra upp mot och tillt bara Saints 7 yards, Saints enda riktiga farlighet kom i och med Vilmas interception på Vikings 34. Tyvärr bommade Hartley sitt field goal-försök. Som sagt så var Saints snabbt på fötter igen i tredje quartern då man gick 74 yards på 11 plays som avslutades med Thomas 1-yard TD-plunge upp genom mitten, det var allt Saints behövde för att ro hem matchen rätt enkelt.

Kvällens värsta
Jag hade Saints på vinst med över 5 poäng och hade vunnit saft 3800-nånting. Var något besviken då Saints vann med prick 5 poäng...


Countdowns




Inga kommentarer: