torsdag 28 januari 2010

Run! Brett Run!

Jag kan nämna oräkneligt många spel där Favre, trots öppna ytor krånglar till det. Han har en benägenhet att söka fara så att säga. Att alltid göra det svårare än vad det egentligen bör vara. Men det är samtidigt det som gjort honom till den stora spelare han en gång var (och enligt vissa fortfarande är), att han lyckas med dom där svåra och stora spelen. Det ska han ha cred för, men det tyder ändå på en viss osäkerhet, trots att han är 40 år. Han är väldigt obekväm med att själv måsta föra bollen framåt, desto säkrare med att kasta. Han väljer ofta det senare, eftersom att det såklart är lättare och känns tryggare för honom.

Har ett speciellt minne av just ett sådant exempel, jag tror det kan ha varit under en match mot Benglas för något år sedan där han var djupt ner i deras zon och hade galet mycket yta. Han började springa och kunde lätt ha sprungit in en TD. Då ser det ut som om han tänker följande: "Vad fan håller jag på med? Jag springer ju!" samtidigt som han stannar upp, backar bak och KASTAR BOLLFAN! En av de mest märkliga situationer jag har sett. Alla var i chock och om jag minns rätt så tog det ett tag in domarna slängde flaggan, dom trodde nog inte heller sina ögon...

Detta leder oss självklart till söndagens match mot Saints. Vikings hade bollen på Saints 32 med typ en minut kvar. Ställningen är lika. Vikings var ett 50 yards field goal ifrån att vinna matchen. 50 yards är visserligen långt -- men samtidigt var Ryan Longwell 8/8 på 50+ field goal-försök. Denna match var dessutom inomhus... Övertygad på att han hade satt den.
Men okej, jag köper att man vill ha honom lite närmare. I det läget ska du dock fan se till så att Favre INTE kastar bollen. Det är solklart. Att kasta säkra kast är som sagt inte Favres starka sida, långt ifrån. Det förstod ju Vikings till en början...
De sprang till first down och låter tiden rinna ut, man sprang till second down (no gain) och lät klockan rinna ut, visserligen inget fel i dom callsen men varför inte försöka med något som tar en närmare?
Third down, timeout, och plötsligt inser Vikings, fan vi kanske ska ta vår kicker lite närmare så att det blir lättare för honom... Smart... Men det var då dom drog på sig tidernas dummaste straff. En riktig "12 män in the huddle"-katastrof. Detta efter en timeout. Typ som att slå en tripple bogey på 18 hålet i golf...

Så nu helt plötsligt var det en 55-yards kick, det är för långt. Play call från sidlinjen: In med Favre. Det skulle finnas så många alternativ, om ingen reciever var fri så kunde han ju alltid springa med bollen själv eller i värsta fall bara kasta bort den. Det var dom alternativen Favre hade...


Han hade gott om tid att bestämma sig. Han beslutade sig för att hans recievers var markerade. Han hade dock världens chans att ta in 5-6 yards på egen hand om han bara sprang med bollen, precis så många yards som Vikings behövde för att vinna. Och det var öppen gata även för en gubbe. Han hade en sista chans att ta stryk för att ta sig till Super Bowl. Hans karriär kunde ha rundats av med orden "Brett Favre - Mannen som gör allt för att vinna".

Jag kom på mig själv att skrika "Spring för fan Favre". Även fast jag inte är hans största fan. Men självklart sprang inte fanskapet. Han var som en tjurig jävla hund som vägrade gå ut i regnet. Han utförde istället det sämsta kast du kan göra i amerikansk fotboll -- ett "rullade höger, kastade vänster, korsande kropp tillbaka in i mitten av fältet"-kast. Ett kast som du lär dig att inte göra drygt en minut efter att du ställt dig på en fotbollsplan första gången!

I samband med detta interceptionkast såg jag ännu ett kapitel tryckas i det sorgliga slutet av sagan Brett Favre.

Jag kunde inte låta bli att undra; Varför springer inte karln!? En sådan stor QB som dessutom ansetts en av ligans tuffaste och som älskar sporten. Men han springer inte. Varför!? Någon som har ett svar på det?

2 kommentarer:

Anonym sa...

Bra läsning.

Lundh sa...

Hmm, väldigt intressant iakttagelse. Nu när du nämner det så känner jag igen det, vad det beror på har jag dock ingen aning om. Man kan ju tycka att han borde ha lärt sig det efter gud-vet-hur-många-år i branschen.

Kanske är det osäkerhet, kanske beror det på att han gillar känslan att sätta ett perfekt pass.